torsdag 16 maj 2013

Ibland tappar man tråden





Utan egentlig förvarning tappar jag helt plötsligt tråden.
Luften går ur mig.
Då finns det bara ett som gäller:
att dra ner på tempot, dra sig undan och vila.




"Det märkliga med människan som psykisk varelse
är att vi i västvärlden kan leva i denna enorma fullhet
och samtidigt uppleva en nästan total tomhet emellanåt.
Vi behöver det kanske.
Kanske tomheten och smådepressionerna 
i själva verket är ett slags uppladdning.
För att det är så mycket fullhet i oss och i allting,
att våra system då och då kanske måste tömmas
och göra allting totalt meningslöst och hopplöst 
för att skapa plats,
så att de återigen kan fyllas på."

(Poul Borum; Allting och Glädjen)




En vandring i trädgården för att stilla sinnet.








En god natts sömn, lite ensamhet och när tiden är mogen 
få dela sina bekymmer med en god vän kan göra underverk.




Sedan handlar det ju om att inte ge upp.
Livet har för oss alla sina motigheter.






Må så gott och var rädd om dig


Vill du så lämna gärna ett fotspår

Kram från mig till dig / Åsa





3 kommentarer:

  1. Tror man måste tillåta sig att ladda batterierna ibland, går inte alltid att vara på topp, vi behöver nog dalarna ner också kanske, kram :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är väl det där med att tillåta sig, förstås. Kram till dig

      Radera
  2. Jag tror mig veta vad du talar om...tänkvärt inlägg :)
    Kram Annika

    SvaraRadera