tisdag 31 december 2013

Nyårslöfte?



Njae...ska man eller ska man inte?
När jag var yngre så tyckte jag varje år 
att det var något som borde "lovas".

Nu vet jag inte riktigt, 
det är ju trots allt ett avstamp när ett nytt år börjar.
Lite förväntan och förhoppningar 
tycker jag nog pockar på uppmärksamhet.

Samtidigt så vet jag ju att 
många löften visar sig svåra att hålla.

Under året som gått har jag försökt leva 
ett enklare liv i allt större utsträckning.
Jag har rensat i röran och gjort mig av
 med en massa överflödiga saker.




Jag har börjat blogga 
och yogan har gjort sitt intåg i mitt liv.
Har försökt lyssna inåt och göra det rösten viskar.
Inte alltid så lätt när larmet utanför 
är högt och påträngande.

En sak skulle jag vilja göra:
-Ta tag i mina rädslor.
Tänk att kunna släppa sådant som gnager och besvärar.
Oftast är ju problemet större i fantasin
än i verkliga livet.
Ändå kan somligt vara så svårt att bli kvitt!




Jag vill lämna skräpet bakom mig och gå vidare.
Raska steg framåt 2014.

För övrigt så hoppas jag så klart att:
-glädjeämnena blir fler än dom sorgliga.
- familj och vänner får vara friska.
- våren skyndar sig så man kan gå ut
 i trädgården och "böka" i jorden igen.

Nu är det inte mycket kvar av det gamla,
snart dags för det nya!

Gott Nytt År!

Kram Åsa










torsdag 26 december 2013

Det är något märkligt med vila...



...man blir ju bara tröttare!


Just nu känner jag mig lite "duven".
Synonymer till detta är:
sömnsjuk, dvallik, obeslutsam, trög, loj,
dåsig, slapp, passiv.


Efter en julafton med fart och mat och prat,
så har det i dagarna två inte gjorts särskilt mycket.


Igår tog vi Assar och gick en tur 
upp på högsta berget här på skogen.


Först stånkar man och flåsar för det lutar ganska brant,
sedan är det som att kroppen vänjer sig och andningen kommer lättare.
Efter ett tag har det lugnande gröna gjort verkan.
Man landar i sig själv och fötterna rör sig utan möda.
Skogens dofter, färger och fåtaliga ljud
är som medicin för en sliten människa.
Tystnaden i skogen är fantastisk,
man kan plötsligt höra sina egna tankar
 och når fram till sig själv.

 

En lycklig hund som trivs med tillvaron...


Svalkar sig när det blir för varmt...


Lyssnar, vädrar och spanar...


Känner doften av skogens invånare...


Tassar i mossan på mjuka fötter...


                                                                  
                                                              Vilar på mjuka kuddar...



Lunkar så småningom hemåt...


Där möts man av den här originella väktaren...


...och den här lilla gubben...

Nu ska den här lilla gumman gå till vila, 
och förhoppningsvis vakna pigg och alert,
full av arbetslust i morgon bitti.

Jag hoppas den sista veckan på det här året
blir en bra vecka för dig (och mig)!

Skogskram från Himmelstäppan






onsdag 18 december 2013

Slit och släp och hur mår du?



Nu är det intensiva dagar för många.
Man fattar knappt vad det är som händer,
innan man vet ordet av så är julen över.

Stress och högt tempo sätter ofta spår i kropp och själ.
Sjukdomar slår lättare till när krafterna sätts ned.

En enkel dryck som är skön när det river i halsen:

Koka upp vatten till en tekopp.
Tillsätt ca 1/2 cm färsk ingefära i bitar
En klyfta citron pressas i
(Söta ev med lite honung)

Jag gillar ingefära och tycker drycken friskar upp
och även lugnar en orolig mage!




En annan sak som jag varmt rekommenderar är Yoga.
Man känner direkt hur gott det gör i kroppen och i knoppen.
Rörligheten och vigheten som man inte trodde fanns,
den är inte hopplöst förlorad!
Den finns och ökar för varje gång,
dessutom blir man lugnare och får lättare 
att släppa negativt och istället tänka positivt!



Någonstans inombords har vi nog alla ett litet barn.
När det känns lite tungt får man plocka fram 
humorn och sin barnsliga sida och "toka" sig lite!



 För många år sedan köpte jag det här häftet med julkort.
När det kom till kritan kunde jag inte skiljas från ett enda av dom.
Jag tycker motiven och budskapen är så härliga!



Samma författare som till 
dom härliga böckerna om Pettson och Findus.
Tänk hur ofta vi studerade bilderna med alla detaljer
och läste dom underfundiga texterna när barnen var små.





Kanske får vi inte någon snö till jul,
men det blir nog bra ändå!


Vi får tända ljus och försöka slappna av...



Kanske kommer tomten, kanske inte...


Jag hoppas du mår bra, var du än är!

Julkram från mig till dig



onsdag 11 december 2013

Den populära julmusen...





...har nu kommit fram ur gömmorna.



Assar hund har en stor kärlek till mjukisdjur,
så jag satte upp musen här 
i avsikt att få ha den ifred.

Tidigare år har den ibland försvunnit,
så också i år.
Den var hos Assar och fick sig en "omgång".


Jag har fått för mig att göra en julbock
för utomhusbruk med granris och allt.

När gubben min var ut och hämtade ved,
så kom han in med denna i hast tillverkade skapelse:



Jag satte fast lite skinnspill
som lite "getragg".
Gissa vem som inte kan låta bli?
Jojomen; Assar; elva år i april och olydig som en liten valp!

Allt av garn och ylle har han en väldig lust till.
Ett år fick jag ett par fårskinnstofflor i julklapp,
paketet hann knappt in under granen,
förrän en tjuv hade varit framme,
snott åt sig paketet och öppnat i ena hörnet.




Får se om det kommer någon tomte 
in genom den här dörren i år ?
Jag skulle inte tro det,
vet inte om jag varit snäll nog!?


Idag ska jag ägna mig åt att lukta på blommorna...


Använda mina nya fina grytvantar...
Tänkte fatta kärlek till spisen och baka lite grann...



Gubben min fyller år idag,
så jag tänkte överraska med schackrutor
(som han påstår sig gilla)
och lite annat smått och gott!



Ha det finfint! / Kram från Mig till Dig







tisdag 3 december 2013

Varför bloggar du...



...varför bloggar jag?

Detta är tankar som ofta rör sig i hjärnkontoret mitt.



Innan jag började blogga så funderade jag i bortåt två (!) år
 innan jag slutligen bestämde mig för att göra ett försök.

Det började med att jag sökte efter intressanta bloggar
och jag hittade också några stycken som jag började följa mera regelbundet.

Det som talade emot en blogg för min del var dels att jag inte kände för att bli "offentlig",
dels att jag upplevde att jag inte hade något att blogga om.

När jag väl började så visste jag inte riktigt hur man bar sig åt,
så det gick lite knaggligt till en början. 
Jag har fortfarande inte lärt mig alla finesser,
 men det kommer kanske så småningom.



När det nu har gått ett antal månader 
så kan jag summera anledningarna varför jag bloggar:

-För att jag törs! (Det var inte så farligt som jag trodde.)

-För att jag vill! (Det är ju förstås ett måste:))

-För att det är roligt!
(fotografering visade sig vara mycket roligare än jag trodde)

-För att det ger utlopp för skapande! 
(en liten idé kan växa till och sättas på pränt)



-Att kommunicera; dvs att säga något och att få svar!

-Glädje; att ge och få!




-Medmänsklighet; att ge och få!
(man är inte ensam)



-Att få kontakt; hitta sina likar och de som är roliga och spontana! 
(att vara lite småtokig lättar upp i denna hårda och allvarstyngda värld)





-Att få inspiration och kanske hitta nya intressen!
(tänja på sina egna gränser)



-Att "få rätsida" på tankar som spökar!
(hitta utlopp för frustration)



-Att lära nytt genom andras erfarenheter!
(gå vidare=framåt=utvecklas)

 

 -Att se framåt med tillförsikt!
(det mesta ordnar sig till det bästa)



 -Att bli varse det fantastiska som händer i naturen varje dag!
(se det stora i det lilla)

Nu är det hög tid att gå till vila-
imorgon är en ny dag!

Ha det bra var du än är / Åsa