onsdag 12 februari 2014

Om att "peppa" sig själv...



...peppa förresten, var kommer det ordet ifrån?

Synonymer till peppa =
uppmuntra, pigga upp, motivera,
entusiasmera, ladda, stimulera, sätta fart på.

Jag har inte haft tid att blogga, jag har möblerat om!
(Egentligen har jag inte haft lust, om jag nu skall vara ärlig.)

Ibland vill jag ingenting.



Downperioder kommer,
 men varje gång står jag lika frågande - VARFÖR?
Är minnet så kort? Det blir ju bättre.
Bort med det negativa!

Alla människor har problem, alla, utan undantag.

Jag kollar andras bloggar.
Reflekterar.
Det är lätt att stelna i sin egen verklighet.

Säger till mig själv:- Gör det du kan - NU!



Ibland fastnar man i självömkan,
då är det lätt att leta orsaken utanför sig själv.
Jag kan vara tjurig, långsint, ledsen, känna mig övergiven.
Jag har övergivit mig själv!

Läste någonstans, att man skall tänka på vad man säger till sig själv.
Om en vän skulle säga samma saker till dig som du gör,
skulle du fortsätta vara vän med den personen då?

Inte är man så snäll mot sig själv alla dagar, inte!
-Gör saker för dig själv, människa, då mår du bättre!
Gör något roligt, ät sundare, rör dig, intressera dig för dig själv.
Ta hand om det som är du.
Sköt om dig själv efter bästa förmåga.

I söndags var jag och min vän Maria på bio.
"Hallå hallå" av Maria Blom som regisserade "Masjävlar".
En komedi om en frånskild medelålders undersköterska i Falun.
En tänkvärd film som skapade både skratt och gråt.




Ibland blir jag rätt så less på mitt arbete.
Det skulle vara roligt att göra något annat.
En vacker dag kanske nya möjligheter uppenbarar sig,
under tiden får man försöka se det som är bra,
vara glad att man faktiskt har ett jobb att gå till,
vara nöjd att det kommer in pengar på kontot varje månad,
även om det inte är några jättesummor...



Läsa, söka kunskap, lära nytt, utvecklas.
Det ger glädje och stolthet.
Ibland kan det vara det lilla som gör det stora.


 Att balansera på ett ben kan vara svårt,
men det går!


Att våga, är att förlora fotfästet för en sekund.
Att inte våga, är att förlora sig själv...
Må så gott, var du än är!
Kram Åsa

4 kommentarer:

  1. Jag brukar ju deppa rätt ofta, ja, jag säger precis som det är. Då har jag en teori, som passar på mig i alla fall. Jag odlar min depression, t ex över en helg. Sitter framför tvn och kollar på filmer, moffar i mig och syndar så det står härliga till. Tycker riktigt synd om mig själv. Sedan, efter ca två dagar då vänder det. Man riktigt känner att nu vill man börja på nytt. Börja göra saker, ha kul, börja leva. Men som sagt, det är jag det.../Lilla gummann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att du tyckt synd om dig, du har njutit och haft mysigt;) Det är kanske så man måste se på det hela i stället för att få dåligt samvete!
      Kram Åsa

      Radera
  2. Down-perioder har vi nog lite till mans..
    Blogggen försvinner inte och en vacker dag känns det roligt igen att kanske göra ett inlägg..

    Kram Maidi

    SvaraRadera