torsdag 25 september 2014

Om att gå här och pyssla...


Ibland kan jag uppskatta alldeles väldigt mycket
att bara få gå för mig själv och pyssla.
Till och med städning kan kännas riktigt roligt.

Eftersom jag har haft några lediga dagar i följd
och det faktiskt är välbehövligt efter sommaren,
så har jag kört i gång med operation storröjning.

Trots att jag igår middag började bli rejält snuvig,
så gör det inte så mycket.
Jag lyssnar på skön musik, sjunger med när andan faller på.
Tar en paus vid datorn och fikar lite ibland.

Det är något meditativt att sortera och gå igenom sina pinaler,
att ändra om och förnya lite grann.
Tvätta fönster, byta gardiner, fixa med lite blommor.




I hallen står bortrensade saker som skall vidare
och symaskinen står redo för att sy någon ny kudde,
 duk eller bara laga något som gått sönder.




Det är så skönt att gå igenom och beta av
små eller stora projekt som man gått och retat sig på.

Resultatet blir förhoppningsvis att människan blir mer harmonisk och tillfreds
och hemmet en mer vilsam och inbjudande plats att vara på.




Må så gott och var rädd om dig. 



Kram Åsa



måndag 15 september 2014

Det finns så många som tänker...


och så många som säger,
så många som tycker och så många som vet...
Ibland känns det som om det jag känner,
tänker, tycker och vet,
inte har någon större betydelse i det stora hela.



Det känns som om man blir uppslukad och liksom försvinner,
blir till oigenkännlighet i världen runt omkring.

Jag kan vara glad, men inte riktigt glad så ofta.
Jag kan vara nöjd, men inte helt och hållet.
Jag kan tänka, men kan uppleva mig vara lite avtrubbad;
har inte tillgång till min fulla kapacitet, känns det som.
Jag kan skapa, men inte med hela hjärtat.


Allt oftare vill jag bara vara, 
känner mig så trött...
Jag har liksom inte samma driv längre.




En månad går så fort,
inte ett blogginlägg har jag gjort...
har inte haft något att säga som har spelat någon roll...
Kan inte dela mina tankar och känslor,
jag tror jag lägger av med bloggandet, har jag ofta tänkt.

Så vaknar plötsligt en liten lust att skriva,
en tanke tar form,
orden kommer och vill ut...





Kanske är det hösten som påverkar?

September med sina kvällar som mörknar allt tidigare, 
sina dimmiga morgnar,
sin klara, friska luft 
och sina solvarma vackra dagar.




Det är en underbar tid.

Kram