måndag 27 oktober 2014

Jag är en riktig lortgris!



Jag gillar att jobba så svetten rinner
och att bli lite skitig har jag inget emot.



Igår var jag och hjälpte till att släpa ihop sly och ris.


Här uppe på backen kommer att byggas ett hus framåt våren.


Det är skönt med frisk luft och en brinnande eld.



Att arbeta sig trött och sedan få vila och äta sig mätt.
Att få lära känna nya människor, 
att samtala och skratta och må bra.

Sedan åka hem, ta en varm dusch, 
skölja bort rök och svett.

Då känner jag att jag lever!





Idag har jag också jobbat på.
Staplat ved, plockat undan "bråte" ute på gården.

Efter lite fisksoppa till lunch så blev det lövkrattning.
Inte med räfsa utan med gräsklipparen med uppsamlaren på.
Fem skottkärror blev det med lite gräs och mycket löv.

Jag tippade alltihop över stora grönsakslandet, 
så nu hoppas jag att maskarna och deras kollegor arbetar flitigt 
och hjälper till att förbättra jorden till i vår.






Nu är jag lite skönt mör i kroppen
och lungorna har fått mycket syre.

I natt ska jag sova gott!

Det ska väl du också?


Kram från mig till dig!

Åsa





fredag 17 oktober 2014

Hur kan det komma sig...



att det som är lite annorlunda 
ofta är det som berör mest?



Kanske för att fantasin behöver ha sitt 
för att en människa ska må bra.


Det som ögat först ser och hjärnan tolkar
börjar förändras och bilden blir en annan...


Man kan se bortom det som är verklighet
och skapa sin egen inre bild.


Jag gillar naturens märkliga mångfald.
Det originella och okända som så självklart passar in.


Här ute i naturen finns ingen mammon,
 som vill styra ens tankar 
i en viss riktning, i ett specifikt syfte.



Här är det fritt att vara den man innerst inne är.
Möjligt att se med barnets öppna sinne,
 minnas barndomens sagor och berättelser,
kanske skapa sina egna?


Skogens alla kända och okända,
var bor dom någonstans?


Med uppfinningsrikedom och hårt arbete
kan det bli en fin bostad av det mest oväntade.


Värsta lyxvillan!


Hur tror du att lingonriset började växa här uppe på stubben?
Är det ett lingon planterat av en fågel som gett upphovet
eller kan det ha gått till på något annat sätt?



Det är så mäktigt och vackert,
rogivande och stärkande.
Jag är lycklig 
som får uppleva och förmår uppskatta.


Må så gott! / Åsa