tisdag 28 april 2015

Att se saker från ovan och att höra mer när man blundar...




Härom kvällen när vi var ut med Assar för att han skulle få nattpinka, 
så kände jag mig rejält trött. 
Jag stod där i skymningsljuset och blundade
 och upptäckte något jag inte tidigare reflekterat över,
nämligen att hörseln liksom förstärks när man blundar...




Det är väl så att detta eviga flängande hit och dit,
detta måste-belagda görande ditt och datt,
får sinnena att trubbas av lite till slut.
Måste göra, måste hinna, bara det och sedan det.
Hjulet snurrar ibland för fort för mig.




Därför ska jag idag gotta mig i min trädgård, 
pilla lite med det ena och det andra,
bara fylla depåerna med lugn och energi.




Jag ska sniffa in alla vårens dofter,
lyssna på vårens alla ljud,
känna närvaron av liv runtomkring,
och bara känna hur det verkligen känns att vara jag.




Jag ska njuta av att växthuset snart är inflyttningsklart.
Det är lite pyssel och fix kvar, men det är så roligt.
När jag förut stod på en stege och hjälpte till med taket
så tittade jag från ovan ner på trädgården 
och insåg att den så helt annorlunda ut.
Samma plats från ett helt nytt perspektiv.




Ibland måste man nog ta sig tid att se på livet på samma sätt.
Liksom titta ur ett annat perspektiv.
Vad gör jag och varför?




Ibland är det på och ibland är det av.
Ibland är det upp och ibland är det ner.
Det kan ju inte bara vara på,
det kan ju inte bara vara upp...




Det finns mycket att iaktta om man bara tar sig tid att se.
Men hur ofta gör man det?
Verkligen ser och inte bara tittar?
Det finns mycket att höra om man bara lyssnar...
Det finns mycket att känna, om man bara känner...




Idag ska jag bara landa ute i min trädgård
 och riktigt se, känna och lyssna in våren.


Kram till dig, goa, fina människa!

Ha en bra dag / Åsa



10 kommentarer:

  1. Många kloka ord och visst är
    det viktigt att stanna upp och bara vara.
    Ha det så skönt i den härliga våren :)

    SvaraRadera
  2. Kloka ord... visst är det viktigt att stanna upp ibland.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg precis din kommentar hos mig... tack för goda råd vännen, men tyvärr så funkar inte engångshandskar av något slag och kortisonfria krämer (olika sorter) har jag provat flera gånger, men inget är riktigt bra. Har haft de här problemen i snart 40 år - mest så här års... bara att stå ut så ger det med sig... men jobbigt är det...
      Än en gång Tack!
      Kram

      Radera
  3. Så fint gott inlägg Åsa, stanna upp och lyssna, vi har ju två öron! :-) Jag har numera förmånen att ha en blind och en dom skiljer mörker och ljus bredvid mig på min arbetsprövning - hörseln är deras" syn"- Varm kram till dig Åsa, skönt läsa hos dig när du nu har skrivit igen! Glad vår och kär lek i växthuset!

    SvaraRadera
  4. Tack, gulliga Tove för fina ord! Du får förståelse för olika "problem" på din arbetsprövning - intressant.
    Varm kram till dig!

    SvaraRadera
  5. Oj, vilken härlig sväng i trädgården och i tankarnas trädgård du bjöd på! Att stanna upp och svänga på perspektiv är nog det bästa man kan göra nu och då. Kram vännen!

    SvaraRadera
  6. Så rätt du har och så fint du beskriver det. Det är allt för ofta man bara springer runt i sitt ekorrhjul utan att stanna upp och njuta..

    Kram Maidi

    SvaraRadera